skruttan

Måste bar få via lite bilder som min syster tagit på eve.
Är hon inte värdens sötaste?

http://channah.blogg.se/2009/august/markligt-fenomen.html

I kväll när jag cyklade hem från jobbet ser jag att det ligger något precis vid vägkanten, ner i en slutning mot en tomt. Det är en person, och jag kan lova han såg inte levande ut. Jag trampar på för fult, för jag blev livrädd. Fiskar upp mobilen och ringer Jimmy, som såklart fäller den vättiga komentaren ring SOS. Det gör jag, nu hemma på uppfarten. SOS koplar mig till polisen som ställer tusen frågor som jag inte riktigt svarar rätt på, men nästan =) jag placerade personen lite för långt fram längst vägen. Sen tvingar jag jimmy att följa med mig ner igen och kolla så det var en person och inte någon som lurades med en docka eller så. Det var en person och den snarkade högt. Jag bestämde att vi väcker den inte. Tyckte det var något bekant över personen. Sen stannar det en bil, jag tror att de sätt personen, men det hade de inte, för de blev lika förvånade när jag frågade om de kände personen. vem? han som ligger i diket. "va, nej fan det ligger en kille där" Skönt att det var någon mer där i alla fall, fal han skulle vakna och vara arg. Tillslut kom i alla fall polisen, de hinner inte mer än stanna innan de ropar personens namn och frågar vad han tagit i kväll. Sen gick vi hem, så jag vet inte om de fick liv i han till slut, men inte under den tiden vi såg. Jag undrar också vad som hänt om jag inte sätt han och ringt. HAde han vaknat upp i morgon och undrat hur fan han hamnade där eller? Jimmy sa att det berode på vad han tagit, och det vet jag ju inte så jag får fortsätta undra. Nu ska jag försöka varva ner och sova lite. Skönt att skriva av sig lite i alla fall

Nu kan Eve gå, hon gör det mest hela tiden och gärna åt fel hål. Alls åt motsat häll mot vad jag vill.
Första stegen tog hon den 13/7, vi var och firade min kusin som fylt år och alla tittade på vad eve hade för sig, då tog hon två steg alldeles själv. Helt av misstag tror jag, bara för att få komma undan lite. Sen dröjde det någn vecka eller så så gick hon några steg själv här hemma. Sen har det gått fort. Sedan i måndags ungefär har hon nästan jämt valt att gå före hon väljer att krypa. Nu är mamma stålt =)